Vetenskapligt stöd för mindfulness

Vid millennieskiftet började intresset för mindfulness inom forskningen skjuta i höjden. I dag är det ett erkänt forskningsområde på många fronter. Från vad som händer i hjärnan hos människor som övar mindfulness till hur mindfulnessträning kan påverka immunförsvar, stresshormoner och göra oss mer välmående.

Forskningen om mindfulness visar på en mängd positiva effekter. Men det behövs fler vetenskapliga studier som över tid följder deltagare och kontrollgrupper och gör upprepade mätningar på dem. Det finns också ett stort behov av jämförande studier mellan olika meditationsformer. Här presenteras några betydelsefulla studier:

I flera studier har magnetröntgen (MRI) använts för att undersöka effekter av mindfulness i hjärnan. Bland annat har forskare vid Massachusetts General Hospital i USA som de första visat att deltagare som utövat mindfulness på bara åtta veckor har förändrat strukturen i hjärnans grå substans i de områden som har att göra med minne, självuppfattning, empati, ångest och stress, så att dessa områden fungerar bättre.

Andra studier med MRI-skanningar har visat att mindfulness påverkar neuroplasticiteten det vill säga nybildning av nervceller i regioner i hjärnan som reglerar/koordinerar uppmärksamheten. Mindfulnessutövare tränar upp de delar av hjärnan som tar medvetna beslut och gör därmed dessa delar starkare eftersom fler synapser skapas i dessa delar varje gång du gör ett medvetet val.

Ett flertal MRI-studier har även visat att mindfulness-meditation var kopplade till snabbare och effektivare kopplingar i hjärnan, något som kallas axonal densitet, samt ökade skyddande vävnad (myelin) runt axoner i anterior cingulate hjärnregionen.

Hjärnforskaren Richard Davidsson har även visat att personer som gick en mindfulnesskurs förbättrade immunförsvaret och att aktiviteten ökade i deras vänstra frontallober, något som tidigare studier visat är sammankopplat med mer positiva känslor.

Hjärnforskare på Stanford och Harvard har också upptäckt flera områden i hjärnan som förändras av mindfulnessmeditation. Bland annat så ser man hur Amygdala, alarmcentralen i hjärnan, blir mindre aktiv och istället ökar aktiviteten och fler neuroner bildas i områden viktiga för känsloreglering.

En annan viktig sammanställning av mindfulness meditationens effekter på hjärnan publicerades i den högt ansedda tidskriften Nature Reviews Neuroscience 2015 (Tang YY, Hölzel B, Posner M 2015;16:213-225). Efter att ha gått igenom ett stort antal studier drog författarna slutsatsen att mindfulness kan påverka stora kommunikationsnätverk i hjärnan. Exempelvis påverkade mindfulness främre delen av hjärnbarken (prefrontala cortex), sensoriska barken, insula och hippocampus som kan kopplas till ökad närvaro, kroppslig medvetenhet och minnesprocesser.

Forskare vid Mindfulness and Compassion Center for Research and Education, MCC vid Centrum för primärvårdsforskning i Skåne har för första gången i en randomiserad klinisk studie i primärvården visat att mindfulness-baserad gruppterapi är lika effektiv som individuell psykoterapi, främst KBT, för att minska symtom av depression, ångest och stressrelaterade besvär.
Före och efter behandlingen fick 215 patienter som deltog i studien vid 16 vårdcentraler svara på frågor om sina psykiska problem. Hälften lottades till mindfulness-baserad gruppbehandling (med cirka 10 patienter i varje grupp), och den andra hälften fick sedvanlig behandling – i huvudsak individuell KBT.